SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
biljett´ substantiv ~en ~er bilj·ett·en1mindre kort eller pappers­lapp som berättigar till resa eller till in­träde i sluten lokal admin.trafik.JFRcohyponymfärdbevis boka biljettbeställa biljettlösa biljetthämta ut biljetterna i kassanbiljetterna till 7-föreställningen var slut­såldaen enkel biljett till Stock­holmibl. mer el. mindre bildligttopp­resultatet på DN-galan gav henne om­gående en biljett till OSen biljett (till ngt)halv biljettbiljett till halva priset (för barn)efter­som barnen var fyra och sex år gamla kunde de resa på halv biljett hel biljettbiljett till fullt pris (för vuxna)han hade inga rabatter utan fick köpa hel biljett sedan 1741av fra. billet, äldre billette med samma betydelse, ombildn. av fornfra. bullette; till lat. bull´a ’sigillkapsel’ 2litet kort­fattat brev särsk. av intimare karaktär åld.bok.grevinnans kammar­jungfru lyckades över­bringa en biljett till löjtnantensedan ca 1690