tryckår: 2009
blamage
[-a´∫]
substantiv ~n [-a´∫en] ~r [-a´∫er]
blam·ag·en●handling varigenom man skämmer ut sig
tid.ministerns raljanta svar till de arbetslösa var en svår blamagesedan 1886av ty. Blamage med samma betydelse; franskinspirerad nybildn.; jfr blam
När snön har fallit tät och tjock på alla blamagerna dina, du återvänder med tillknäppt rock och uttryck putsade, fina.Birger Sjöberg, Statyernas samkväm (i Kriser och kransar, 1926)
[-a´∫]
substantiv ~n [-a´∫en] ~r [-a´∫er]
blam·ag·en●handling varigenom man skämmer ut sig
tid.ministerns raljanta svar till de arbetslösa var en svår blamagesedan 1886av ty. Blamage med samma betydelse; franskinspirerad nybildn.; jfr blam
När snön har fallit tät och tjock på alla blamagerna dina, du återvänder med tillknäppt rock och uttryck putsade, fina.Birger Sjöberg, Statyernas samkväm (i Kriser och kransar, 1926)
