publicerad: 2021
blekna
bleknade bleknat
verb
●
bli blekare till färgen ofta om person(s ansikte) men äv. allmännare
SE
blek 1
någon/något bleknar (bort)
någon bleknar (bort)
något bleknar (bort)
han bleknade av skräck under solbrännan; en gammal bok med bleknade färgbilder
○
äv. bildligt
ibland med partikelnbort
förlora i tydlighet
JFR
falna
minnena från sommaren började blekna (bort)
belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser);
fornsvenska blikna, blekna
bleknableknande