publicerad: 2021  
blixtra blixtrade blixtrat
verb
blix`tra
1 vanligen opersonlig konstruktion före­komma blixtar
SE blixt 1
det blixtrar
det åskade och blixtrade hela natten
belagt sedan 1649
2 av­ge kort­varigt och starkt ljus direkt el. reflekterat
någon/något blixtrar
någon blixtrar
något blixtrar
sabeln blixtrade i hugget
○ spec. vid fotografering
fotograferna knäppte och blixtrade
○ äv. bildligt
hennes ögon blixtrade av raseri
belagt sedan ca 1750
blixtrablixtrande
blixtra till