tryckår: 2009
bohem
[-e´mäv.-ä´m]
substantiv ~en ~er
bohem·en●person som lever på ett sätt som klart avviker från den yrkesarbetande majoritetens
i fråga om försörjning, ordning, stil etc.; särsk. om konstnärer och artister
psykol.yrk.bohemlivbohemernas Pariskvarter○förr ibl. äv. om krets av sådana personeråld.under några år tillhörde han bohemen i Montmartre○äv. om person som förenar lättja och begåvningdet är synd att landslaget inte har råd med bohemen NN i anfalletsedan 1897av fra. bohème ’vagabond; rom; (koll.) artister’; av medeltidslat. bohe´mus ’böhmare, person från Böhmen’
[-e´mäv.-ä´m]
substantiv ~en ~er
bohem·en●person som lever på ett sätt som klart avviker från den yrkesarbetande majoritetens
i fråga om försörjning, ordning, stil etc.; särsk. om konstnärer och artister
psykol.yrk.bohemlivbohemernas Pariskvarter○förr ibl. äv. om krets av sådana personeråld.under några år tillhörde han bohemen i Montmartre○äv. om person som förenar lättja och begåvningdet är synd att landslaget inte har råd med bohemen NN i anfalletsedan 1897av fra. bohème ’vagabond; rom; (koll.) artister’; av medeltidslat. bohe´mus ’böhmare, person från Böhmen’
