publicerad: 2021  
braxen bestämd form braxen, plural braxnar, utrum
braxn·ar
substantiv
brax´en
● en ätlig karpfisk med hög rygg, platt kropp och lång anal­fena före­kommande i sött el. bräckt vatten
belagt sedan 1430–50 (Konung Alexander); fornsvenska braxn; gemensamt germanskt ord, trol. bildat till ett verb med bet. 'glimta; glänsa'; besläktat med brås; jfr ur­sprung till brosme