SAOL     SO     SAOB  

SO

Svensk ordbok

tryckår: 2009  

debacle [-ak´el] substantiv ~t [-ak´let], plur. ~, best. plur. ~n [-ak´len] debacl·et●helt miss­lyckad in­sats i förhållande till förväntade resultat särsk. i sportjargong men äv. all­männaresport.tid.ett ekonomiskt debaclelaget revanscherade sig efter debaclet mot jumbo­lagetett debacle (för ngn)sedan 1926av fra. débâcle ’is­lossning; samman­brott’, till bâcler ’spärra’

SO

Alfabetisk lista

  de facto adv
  de facto-flykting subst
  de jure adv
  deadline subst
  deal subst
  debacle subst
  debarkera verb
  debatt subst
  debattera verb
  debattör subst
  debet subst

  Till   alla ordböcker