SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
dito [di´-el.di`-] adjektiv, ingen böjning (ngt) som är samma eller lika­dant som det nyss nämnda; anv. för att und­vika upp­repning av subst. el. adj. NollJFRcohyponymsådancohyponymdylik polisen under­sökte hotellet ― ett lantligt ditoGott nytt år! ― Dito!en brun skinn­mössa och dito muffsedan 1589av ita. ditto, detto med samma betydelse, eg. ’det nu sagda’, till dire, lat. di´cere ’säga’