publicerad: 2021  
dyster dystert dystra
dystr·are
adjektiv
dys´ter
1 som känner stark ned­stämdhet ofta parad med oföretagsamhet; till­fälligt el. under längre period
han var dyster till sinnes; hon blev dystrare för varje ny mot­gång; ekonomerna såg dystert på fram­tiden (adverbial)
äv. om handling, attityd eller dylikt präglad av ned­stämdhet
hon berättade nyheten med dyster min; dyster stämning
belagt sedan 1792; av lågtyska düster med samma betydelse; av ovisst urspr.
2 som orsakar stark ned­stämdhet vanligen hos många människor
dyster (för någon) (att+verb)
dystra profetior; en mörk och dyster höstdag; det dystra beskedet om ned­läggningen av varvet; det ser dystert ut för laget som ligger sist i tabellen
belagt sedan 1815