SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
e`genrörelse substantiv ~n ~r egen|­rör·els·enspontan rörelse av egen kraft utan yttre på­verkan ofta i vetenskapliga samman­hangastron.fys.vetenskapl.ett for­dons egenrörelsespermiernas egenrörelsespec. om stjärnornas skenbara rörelse på himla­valvetsedan 1883 (den astronomiska bet.)