SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ete´n substantiv ~et el. ~en et·en·eten färg­lös, brännbar gas som är ett o­mättat kol­väte; anv. bl.a. för plasttillverkning ämne.SYN.synonymetylen etenplasteten kan i vissa blandningar med luft bli explosivtsedan 1960av eng. ethene med samma betydelse; till etylen