publicerad: 2021  
eumenid eumeniden eumenider
eu·men·id·en
substantiv
eumeni´d [eu-] el. [ev-]
● ofta plur. hämndgudinna i sin egenskap av den sedliga ordningens väktare enl. antik grekisk mytologi
JFR erinnye
belagt sedan ca 1820; av grek. eumenid´es, plur., 'de väl­villiga', till eu´ 'god' och men´os 'sinne' (eufemistisk benämning)