publicerad: 2021
fördärv
fördärvet
för·därv·et
substantiv
fördär´v 
●
största möjliga skada eller olycka vanligen av abstrakt el. moraliskt slag
JFR
förstörelse
fördärvbringande; sedefördärv
(till) fördärv (för någon)
locka någon i fördärvet; störta någon i fördärvet; spriten blev hans fördärv
belagt sedan ca 1350 (Konung Magnus Erikssons Stadslag);
fornsvenska fordärf; till
fördärva
