tryckår: 2009
fördröj´a
verb fördröjde fördröjt, pres. fördröjer
för·dröj·er●få (ngt) att inträffa senare
tid.JFRcohyponymuppskjutacohyponymförsena
oron fördröjde hans tillfrisknandeett kallcentrum fördröjde våren○äv. med avs. på personförsena
hon blev fördröjd av ett telefonsamtalfördröja ngn/ngtsedan 1484Josua bok, Domare bokenfornsv. fordröghia
Subst.:vbid1-161174fördröjande,
fördröjning
