SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
fördröj´a verb fördröjde fördröjt, pres. fördröjer för·dröj·erfå (ngt) att in­träffa senare tid.JFRcohyponymuppskjutacohyponymförsena o­ron fördröjde hans till­frisknandeett kallcentrum fördröjde vårenäv. med avs. på personförsena hon blev fördröjd av ett telefon­samtalfördröja ngn/ngtsedan 1484Josua bok, Domare bokenfornsv. fordröghia Subst.:vbid1-161174fördröjande, fördröjning