SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
flank substantiv ~en ~er flank·en1sida av trupp­styrka el. spelbräde e.d. mil.JFRcohyponymfront 1cohyponymflygel 3 flankanfallfienden kunde inte skydda sin vänstra flanksedan 1679av fra. flanc ’sida; flank’; trol. av fornhögty. hlanca ’sida; länd’ 2sidovägg av buken på dägg­djur särsk. hus­djur zool.hästflanksedan 1802