SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1gall adjektiv, ingen böjning vanligen predikativt och i sammansättn. (till­fälligt) o­fruktsam zool.gallblommagallkogallstokon har gått gall i årsedan ca 1420Bonaventuras Betraktelserfornsv. galder, ev. till 1gala i bet. ’förhäxa’
2gall substantiv ~en ~er [gal´-] gall·engall­bildning bot.sedan 1906ur lat. gall´a ’gall­äpple’