SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
hu´mus substantiv ~en hum·us·enned­brutna organiska bestånds­delar i jorden av djur- eller växtursprung och av stor betydelse för växternas ut­veckling biol.jordbr.humushalthumussyrahumusämneråhumussedan 1813av lat. hum´us ’jord; mull’