SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
in`fallsvinkel substantiv ~n infallsvinklar in·falls|­vinkl·ar1vinkeln mellan en (ljus)stråle som faller in mot en yta och en linje som är vinkel­rät mot ytan särsk. vid ljus­brytning och reflexion mat.sedan 17282sätt att an­gripa problem el. att presentera fakta e.d. komm.JFRcohyponymaspekt 1cohyponymperspektivcohyponymsynvinkel 2 boken ger både psykologiska och sociologiska infallsvinklar på segregationsproblemeten (ADJ) infallsvinkel (på/till ngt)sedan 1961