tryckår: 2009
kla`gan
substantiv,
best. f. ~, n-genus
klag·an1uttryck för missnöje
jur.komm.det var ständig klagan på maten i personalmatsalen○spec. jur.vädjan (hos högre myndighet) om ändring av lägre myndighets beslut
föra klaganklagan (mot/över ngn/ngt/SATS), klagan (om ngt/SATS)sedan 1418öppet brev utfärdat av Anders Vidhekoson om jordbyte med biskop Anders i Strängnäs (Svenskt Diplomatarium)fornsv. klaghan; till klaga
2uttryck för sorg eller smärta
komm.hennes smärtfyllda klagan över makens dödklagan (över ngt/att+V/SATS)sedan slutet av 1400-taletH[elige] Susos Gudeliga Snilles Väckare
