publicerad: 2021  
klirra klirrade klirrat
verb
klirr`a
● ge ifrån sig ett sprött, klingande ljud vanligen om glas el. porslin
något klirrar
glasen klirrade
○ äv. i opersonlig konstruktion
det klirrar
det klirrade festligt om glasen
belagt sedan 1834; av tyska klirren med samma betydelse; ljud­härmande
klirraklirrande, klirr