SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
knep se2knipa
knep substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en knep·etspeciellt tillvägagångs­sätt som inne­bär en gen­väg förbi svårigheter ofta om tillvägagångs­sätt som strider mot regler el. normer komm.JFRcohyponym1trickcohyponymgrepp 2 skojarknepett gammalt knepett beprövat knepfula knepäv. om mer o­skyldigt på­hitttrolleriknepknep och knåpsedan 1740trol. av lågty. knep(e) med samma betydelse; till 2knipa