SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
knys`ta verb ~de ~t knyst·arge i­från sig ett svagt ljud komm.äv.(svagt) klaga han åt upp all maten utan att knystaibl. äv. i ut­tryck för av­slöjande av hemlighetom du så mycket som knystar om att du såg mig ...knysta (om ngn/ngt/att+V/SATS)sedan 1685bildn. till fornsv. kny med samma betydelse; ljud­härmande Subst.:vbid1-209844knystande; knyst