publicerad: 2021  
mortifiera mortifierade mortifierat
verb
mortifie´ra
● mindre brukligt upp­häva rättslig kraft hos dokument, t.ex. förkommen värde­handling
mortifiera något
belagt sedan 1729; av franska mortifier med samma betydelse; av kyrkolat. mortifica´re 'döda; under­kuva', till lat. mortif´icus 'dödlig', till mor´s 'död'; jfr ur­sprung till mortalitet
mortifieramortifierande, mortifiering, mortifikation