SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
o`möjlighet substantiv ~en ~er o|­möj·lig·het·endet att vara omöjlig(t) Nollen absolut omöjlighettio år efter mordet är det nästan en omöjlighet att finna gärnings­mannenen final­plats är ingen omöjlighet för NNsedan 1619