publicerad: 2021  
papegoja papegojan papegojor
pape·goj·an
substantiv
[-gåj`a]
typ av (färg­grann) fågel med kort hals, stort huvud och kraftig, nedåtböjd näbb samt (ofta) med förmåga att härma mänskligt tal och andra ljud; en populär sällskaps­fågel
JFR ara, undulat
papegojbur; arapapegoja; loripapegoja
"Idiot!" kraxade papegojan till gästen
ofta bildligt för att ut­trycka mekanisk eftersägning
i katekes­undervisningen fick barnen säga efter som papegojor
belagt sedan senare hälften av 1400-talet (Latinskt-svenskt glossarium); fornsvenska papagoia; av lågtyska papegoie; av spa. papagayo; av arab. urspr. och trol. ljudmålande