publicerad: 2021  
personsökare person­sökaren, plural person­sökare, bestämd plural personsökarna
pers·on|­sök·ar·en
substantiv
perso`nsökare
delvis historiskt signal­anordning med vars hjälp en viss efter­sökt person kan nås från en central anv. t.ex. på sjuk­hus och större före­tag
nu­mera mest om mottagar­delen av så­dan an­ordning (som t.ex. bärs i bröst­fickan)
belagt sedan 1954