SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1plit substantiv ~et plit·etdet att plita bok.sedan ca 1650till 2plita
2plit substantiv ~en ~ar plit·envakt­konstapel i fängelse starkt vard.samh.yrk.sedan 1930, 1914 i bet. ’polis’samma ord som lågty. plite ’kort, brett svärd’