publicerad: 2021  
prelat prelaten prelater
pre·lat·en
substantiv
prela´t
● (hederstitel för) förtjänt katolsk präst
○ äv. om präst i all­mänhet, ofta med ton­vikt på värdighet och dylikt ibland något ironiskt
stiftets prelater; bokstavs­trogna prelater
belagt sedan ca 1452 (Nya eller Karls-Krönikan); fornsvenska prelater 'för­man; högre andlig dignitär'; av medeltidslat. præla´tus med samma betydelse, till lat. præferr´e 'före­dra'; jfr ur­sprung till preferera