publicerad: 2021  
1plugg pluggen pluggar
plugg·en
substantiv
litet, ungefär cylindriskt före­mål för tätning av eller isättning i hål
borra hål i betongväggen, sätt i pluggen och skruva; ta pluggen ur hålet och låt vattnet rinna
belagt sedan ca 1520 (Peder Månssons Skrifter på svenska); fornsvenska plugger; ev. av lågtyska plugge med samma betydelse; av om­diskuterat urspr.; jfr ur­sprung till pligg
2plugg plugget, plural plugg, bestämd plural pluggen
plugg·et
substantiv
var­dagligt intensiv och koncentrerad in­lärning av fakta
examensplugg; råplugg
äv. var­dagligt skola konkret el. abstrakt
byta plugg; hoppa av plugget; de har ofta sällskap till plugget; vad ska du göra efter plugget?
belagt sedan 1863; till plugga 2