SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1ram substantiv ~en ~ar ram·en1(fyr­kantig) konstruktion av ribbliknande material som placeras runt bild för att av­gränsa och fram­häva den Nollfotografiramguldramtavelramträramen spegel med förgylld ramkortet är så fint att det borde sitta in­om glas och ramäv. om bärande konstruktion e.d.JFRcohyponymstomme cykelramkulramvävramfönster­rutorna skakade i sina ramaräv. bildligt om abstrakt begränsninganslagsramarspränga de ekonomiska ramarnarapporten ut­arbetades in­om projektets ramföre­tagets agerande ligger in­om av­talets ramsom forskare bör man arbeta in­om en teoretisk ramspec. om ngt som av­gränsar och fram­häver ett inne­hållut­vandringen till Nord­amerika ut­gör berättelsens ramen stor fråga som faller ut­om ramen för fram­ställningenen ram (kring/omkring ngt)suga på ramarnavara utan mat eller ha det ytterst knapptbara 400:- på kontot – nu blir det till att suga på ramarna resten av månaden sedan 1560jfr fornsv. rama ’ram’; av lågty. rame ’ställning; pelare’ 2fram­tass på björn zool.SYN.synonymbjörnram äv. bildligtmor­fars väldiga ramarsedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. ramber; till en germ. ord­rot med bet. ’kröka klorna’
2ram adjektiv, neutr. undviks nästan en­bart i ut­trycketrena rama full­ständig Nolldet här är ju rena rama galenskapenute på rena rama bond­landetsedan 1805 i sin nuv. bet.jfr fornsv. ramber ’stark; svår’; av o­visst urspr.