SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ratt`a verb ~de ~t ratt·ar1manövrera (bil e.d.) med ratt vard.trafik.JFRcohyponymspaka hon rattade vant sin lilla sport­bilibl. bildligtleda det var NN som rattade mötetratta (ngt)sedan 19482ställa in och hantera elektrisk apparatur vard.Nollkonserten rattades av en erfaren studio­manratta ngtsedan 1948Subst.:vbid1-293572rattande, vbid2-293572rattning