publicerad: 2021  
ryttla ryttlade ryttlat
verb
rytt`la
● hålla sig stilla i luften med hjälp av snabba ving­slag om fågel
djur ryttlar
torn­falken ryttlade medan den fixerade sitt byte
belagt sedan 1917; av tyska rütteln 'skaka; fladdra'
ryttlaryttlande, ryttling