SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
se`gelmakare substantiv ~n äv. vard. segelmakarn, plur. ~, best. plur. segelmakarna segel|­mak·ar·enperson som yrkesmässigt till­verkar och reparerar segel samt ofta an­dra före­mål i liknande material sjö.yrk.de lät segelmakaren sy om den gamla fockensedan 1573till segel och 3maka