publicerad: 2021  
skyt skyten skyter
substantiv
[sky´t]
vanligen plur. (manlig) med­lem av en forn­tida folkstam som var bo­satt norr om Svarta havet
i plur. ofta om sådana personer oavsett kön
kontakterna mellan greker och skyter
belagt sedan 1541; via lat. av grek. Skyth´ai, plur. 'skyter'; av ovisst urspr.