SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
soffa [såf`a] substantiv ~n soffor soff·an●(stoppad) sitt­möbel för flera personer med rygg­stöd och arm­stöd heminr.JFRcohyponymbänk 1cohyponymstol sofftygbäddsoffakökssoffaparksoffaskinnsoffahon sjönk ner i soffan fram­för tv:n○ibl. mer el. mindre bildligt i ut­tryck för o­verksamhet e.d.soffliggareman måste ha något att göra på fri­tiden, det blir för tråkigt att bara ligga på soffansedan 1711via ty., fra. av arab. suffa ’sadel­dyna; bänk; soffa’ Jag slumrar till och litar på dom andra. Dom röstar väl på nån, i all sin dar som styr så att jag får ha soffan kvar?Tage Danielsson, ur En soffliggares dagbok (1968)