tryckår: 2009
sub`stantiv
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
sub·stant·iv·et●typ av ord som betecknar ett ting, en varelse, en företeelse e.d.
språkvet.”sten” är ett konkret substantiv och ”kärlek” är ett abstrakt substantivsedan 1786av lat. (no´men) substanti´vum ’ord som betecknar en substans, ngt självständigt’; jfr substans
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
sub·stant·iv·et●typ av ord som betecknar ett ting, en varelse, en företeelse e.d.
språkvet.”sten” är ett konkret substantiv och ”kärlek” är ett abstrakt substantivsedan 1786av lat. (no´men) substanti´vum ’ord som betecknar en substans, ngt självständigt’; jfr substans
