SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
svack`a substantiv ~n svackor svack·an(större) fördjupning i mark geogr.JFRcohyponym2sänka 1 han försvann i en svacka mellan två kullaräv. bildligtned­gång i fråga om presterade resultat e.d. formsvackakonjunktursvackalaget är på väg upp ur svackansedan 1856sv. dial. svacka; till svank