SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
`rna verb ~de ~t törn·arvanligen med ngn av partiklarna(e)mot, ihop (kraftigt) råka stöta emot sjö.han tappade balansen och törnade emot väggenbilarna törnade i­hopspec. sjö. (utan partikel)stöta på grund far­tyget törnadetörna (ihop), törna (emot/mot ngn/ngt)sedan 1593Subst.:vbid1-374427törnande; törn