tryckår: 2009
tand
substantiv ~en tänder [tän´d-]
tand·en1hård, vitaktig bildning i munhålan med uppgift att sönderdela föda
ibl. (hos rovdjuren) äv. fungerande som vapen; i plur. vanligen med tanke på hel uppsättning
anat.tandkliniktandkötttandlossningtandutdragningframtandkindtandmjölktandvackra, vita tänderjämna tänderglesa tänderfå tänderömsa tänderborsta tändernadra ut en tandhon satte tänderna i en saftig hamburgare○ibl. med tonvikt på hotfullt uppträdande e.d. (äv. bildligt)hunden morrade och visade tändernastormakterna visade tänderna○äv. bildligti vissa uttryck
när upprustningen av huset var klar sökte hon efter något nytt att sätta tänderna ibeväpnad till tändernastarkt beväpnad
hon omgavs av livvakter som var beväpnade till tänderna
bita ihop tändernastålsätta sig
nu får vi acceptera läget, bita ihop tänderna och arbeta vidare
en tår på tandsetår 2
få blodad tandbli inspirerad att ägna sig mer aktivt åt ngtvanl. genom ngn framgång
två elever har fått blodad tand efter teaterundervisningen och bestämt sig för att söka till scenskolan
ge ngn blodad tandinspirera ngn att ägna sig mer aktivt åt ngt
försäljningssuccén har givit henne blodad tand och nu spelar hon in ytterligare en skiva
gnissla tändervara arg (men utan att visa det)hacka tänder
ge ifrån sig ett klapprande ljud med tändernavanl. av köld
kylan fick honom att hacka tänder
hålla tand för tungavara försiktig i sitt tal
polisen valde att hålla tand för tunga och avslöjade mycket lite vid presskonferensen
rustad till tändernamycket väl förberedd
vårdpersonalen var rustad till tänderna för att klara av influensaepidemin
skära tändervara mycket argmen vanl. vanmäktig
det nya budgetförslaget fick många att skära tänder
tidens tandtiden betraktad som förändrande och nedslitande kraft
den fyra meter höga stenstatyn har härjats hårt av tidens tand
sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. tan; gemens. germ. ord, besl. med bl.a. lat. de´ns ’tand’; jfr 1dental
2spetsig utskjutande detalj på föremål
vanligen ingående i hel uppsättning sådana detaljer; spec. som aktiv del av skärverktyg
af.verkt.filtandsågtand○äv. med annan funktion, t.ex. på kugghjul, kammar och frimärkensedan 1522Läke- och örte-böcker
