SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
tjo`a verb ~de ~t tjo·arvara muntert hög­ljudd och upp­sluppen komm.ett tjoande krogsällskapäv. all­männareropa tjoa och tjimma”Slå dig ner och ta ett glas”, tjoade hantjoa (på/till ngn)sedan 1889Subst.:vbid1-363285tjoande; tjo