SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
uri´n substantiv ~en ur·in·enen klar­gul vätska som inne­håller avfalls­produkter från kroppen och ut­söndras från njurarna särsk. hos människan och dägg­djuren fysiol.zool.urinblåsaurinledareurinprovspår av ägg­vita i urinensedan 1642av lat. uri´na ’vatten; urin’