publicerad: 2021  
vank ingen böjning, utrum
substantiv
mindre brukligt brist (hos någon) i kroppsligt el. andligt av­seende
inte ens den bäste är utan vank
belagt sedan 1528; av lågtyska wank 'vacklande; fel; tvivel'; nära besläktat med vinka; jfr ur­sprung till vankelmod