SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
vin`drutetorkare substantiv ~n äv. vard. vindrutetorkarn, plur. ~, best. plur. vindrutetorkarna vind·rute|­tork·ar·enofta plur. (par av) torkar­blad (av gummi) som förs fram och till­baka över vind­ruta och skrapar bort vatten­droppar och smuts Nollsedan 1923