SAOL

publicerad: 2015  

maskin

mask·­in [‑i´n] substantiv ~en ~er

Singular
en maskin	obestämd form
en maskins	obestämd form genitiv
maskinen	bestämd form
maskinens	bestämd form genitiv
Plural
maskiner	obestämd form
maskiners	obestämd form genitiv
maskinerna	bestämd form
maskinernas	bestämd form genitiv

Till SAOL

SO

publicerad: 2021  

maskin maskinen maskiner

mask·in·en

substantiv

maski´n

1 mekaniskt arbets­redskap som under­lättar el. ut­för visst arbete

JFR verk 2

maskinsömnad; diskmaskin; skrivmaskin; symaskin

skriva på maskin; klippa gräset med maskin

○ äv. om elektroniska arbets­redskap

datamaskin

○ äv. bildligt om effektivt men mekaniskt arbetande person

en parti­ledare blir lätt en politisk maskin

belagt sedan 1716; av tyska Maschine, franska machine med samma betydelse; av lat. ma´china 'maskin; byggnads­ställning; hissverk'; nära besläktat med mekanik

2 mekanisk an­ordning som alstrar kraft särsk. om framdrivande enhet

maskinrum; dieselmaskin; ångmaskin

maskinen fattade eld vid kraschen; far­tyget gick för full maskin

○ äv. om motor­drivet fortskaffnings­medel

flygmaskin

○ äv. bildligt i ut­tryck för mänsklig kraftutveckling

han arbetar för full maskin; kan du gå för egen maskin eller ska jag stödja dig?

belagt sedan 1839

Till SO

SAOB