SAOL
publicerad: 2015
ägna
ägna
[äŋ`na]
verb
~de ~t • tilldela, reservera: ägna några minuter åt diskussion
Finita former | |
---|---|
ägnar | presens aktiv |
ägnas | presens passiv |
ägnade | preteritum aktiv |
ägnades | preteritum passiv |
ägna | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att ägna | infinitiv aktiv |
att ägnas | infinitiv passiv |
har/hade ägnat | supinum aktiv |
har/hade ägnats | supinum passiv |
Presens particip | |
ägnande | |
Perfekt particip | |
en ägnad + substantiv | |
ett ägnat + substantiv | |
den/det/de ägnade + substantiv |
ägna sig
1 sysselsätta sig med ngt: ägna sig åt läsning2 lämpa sig
Ordform(er)ägna sig
SO
publicerad: 2021
ägna
ägnade ägnat
verb
1
tilldela något åt viss person, verksamhet eller dylikt; med avseende på någon abstrakt förmån eller dylikt
någon ägnar någon/något något
någon ägnar någon något
någon ägnar något något
någon ägnar något åt någon/något
någon ägnar något åt någon
någon ägnar något åt något
det lönar sig att ägna några minuter åt morgongymnastik; hon ägnade tv-programmet all sin uppmärksamhet; de ägnade inte saken något intresse; onsdagen kommer att ägnas åt diskussioner i smågrupper; ägna honom åtminstone en tanke!
○
äv. med avseende på något negativt
hon ägnade honom bara ett högdraget förakt
belagt sedan 1335 (stadga utfärdad i Skänninge av kung Magnus om frid m.m. (Svenskt Diplomatarium));
fornsvenska eghna, äghna 'tillägna; ämna; äga'; bildn. till
egen
2
vanligen perfekt particip
vara anpassad eller lämpad för
något är ägnat för något
något är ägnat att+verb
boken är ägnad för självstudier; kommentarer ägnade att stärka hennes självförtroende
belagt sedan 1575
3
i opersonlig konstruktion
vara
tillbörlig för
det ägnar någon (att+verb)
han uppträdde såsom det ägnar och anstår en gentleman
belagt sedan 1756
ägnaägnande