SAOL

publicerad: 2015  
börda
börda substantiv ~n bördor • ngt tungt som bärs; äv. bildl.
Singular
en bördaobestämd form
en bördasobestämd form genitiv
bördanbestämd form
bördansbestämd form genitiv
Plural
bördorobestämd form
bördorsobestämd form genitiv
bördornabestämd form
bördornasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
börda bördan bördor
börd·an
substantiv
bö`rda
● (tung) packning som är lastad på djur eller person för förflyttning
SE bära 1 JFR belastning 1
klövjebörda; mansbörda
en tung börda; han dignade under bördan
○ äv. något ut­vidgat
grenarnas tunga bördor av gula och röda frukter
○ ofta bildligt om tungt arbete el. psykisk belastning
JFR arbetsbörda
bevisbörda; försörjningsbörda; syndabörda
vi måste fördela bördorna rätt­vist i besparings­tider
lägga sten på börda se sten
belagt sedan början av 1400-talet (Svenska Medeltids-Postillor); fornsvenska byrþe, byrdha; nära besläktat med bära; jfr ur­sprung till avbörda, påbörda
Till SO

SAOB