SAOL

publicerad: 2015  
girlang
girl·­ang el. girl·­and [‑aŋ´] substantiv ~en ~er prydnadsranka av blommor
Singular
en girlang (en girland)obestämd form
en girlangs (en girlands)obestämd form genitiv
girlangen (girlanden)bestämd form
girlangens (girlandens)bestämd form genitiv
Plural
girlanger (girlander)obestämd form
girlangers (girlanders)obestämd form genitiv
girlangerna (girlanderna)bestämd form
girlangernas (girlandernas)bestämd form genitiv

SO

publicerad: 2021  
girlang girlangen girlanger
eller
girland girlanden girlander
girl·ang·en, girl·and·en
substantiv
[jirlaŋ´]
yvigt, dekorativt band som kan draperas i mjuka vågor ur­sprungligen gjort av blommor och blad, nu­mera äv. av glitter, lampor etc.
girlangprydd; blomgirlang; ljusgirlang; pappersgirlang
girlanger till midsommar­stången; jul­granens girlanger slokade
äv. något ut­vidgat
en girlang av kulörta lyktor
belagt sedan 1784; av franska guirlande, ita. ghirlanda med samma betydelse; av ovisst urspr.

SAOB

publicerad: 1928  
GIRLAND girlan4d l. -laŋ4d, äv. (i sht i best. o. pl.) -aŋ4, äv. jir-, r. (m. ÖoL (1852), Lundell); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet guirland(e), girlande)
Etymologi
[liksom d. guirlande, t. girlande, av fr. guirlande, av ffr. garlande; av ovisst urspr.]
ranka l. kedja av sammanflätade kvistar l. blad l. blommor o. d. som användes till prydnad, antingen upphängd i festonger l. virad omkring ngt föremål; äv. om ss. ornament använd konstnärlig efterbildning av dylik ranka; äv. i oeg. l. bildl. anv. Thorild Gransk. 1784, 1: 63. Vår majstång med guirlander sira. PElgström i Phosph. 1810, s. 344. Nederst på klädningen guirlander af krusflor. KonstNyhMag. 1: 40 (1819). Långa guirlander af oljelampor. Bildt Ital. 51 (1896). Skulpturornering af guirlander och medaljonger. Hahr ArkitH 351 (1902). — jfr BLAD-, BLOM(STER)-, FRUKT-, GRANRIS-, TÖRNROS-, Ö-GIRLAND m. fl.
Ssgr: GIRLAND-DEKORATION.
-HAV. geogr. Girlandhaf .. (begränsas) utåt .. af ögirlander. Hagman FysGeogr. 85 (1903).