SAOL

publicerad: 2015  
gränsa
gränsa verb ~de ~t • ha gemensam gräns med: ​Sverige gränsar i väster till Norge
Finita former
gränsarpresens aktiv
gränsaspresens passiv
gränsadepreteritum aktiv
gränsadespreteritum passiv
gränsaimperativ aktiv
Infinita former
att gränsainfinitiv aktiv
att gränsasinfinitiv passiv
har/hade gränsatsupinum aktiv
har/hade gränsatssupinum passiv
Presens particip
gränsande
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
gränsa gränsade gränsat
verb
grän`sa
● ha gemensam gräns med ett annat om­råde
avgränsa; begränsa
gränsa till/mot något
gränsa mot något
gränsa till något
i öster gränsar skogen till en stor sjö
○ äv. bildligt i fråga om närhet till annat till­stånd
en nonchalans som gränsar till förakt; med till visshet gränsande sanno­likhet
belagt sedan 1501 (Bihang till Rimkrönikorna); fornsvenska gränza
gränsagränsande
Till SO

SAOB