SAOL

publicerad: 2015  
husse
husse substantiv ~n hussar • djurs hus­bonde
Singular
en husseobestämd form
en hussesobestämd form genitiv
hussenbestämd form
hussensbestämd form genitiv
Plural
hussarobestämd form
hussarsobestämd form genitiv
hussarnabestämd form
hussarnasbestämd form genitiv
Till SAOL

SO

publicerad: 2021  
husse hussen hussar
huss·en
substantiv
huss`e
● man som (äger och) sköter om visst djur vanligen hund el. katt; vanligen om personen i förhållande till djuret
JFR husbonde, 2matte
någots husse husse till något
hunden lyder bara sin husse
belagt sedan 1911; smeksam förk. av husbonde
Till SO

SAOB

publicerad: 1932  
HUSSE, se HUSBONDE 1 a anm.
Till SAOB