SAOL
publicerad: 2015
intellektualism
intel·lektu·al·ism
[‑is´m]
substantiv
~en • överdriven betoning av intellektet
| Singular | |
|---|---|
| en intellektualism | obestämd form |
| en intellektualisms | obestämd form genitiv |
| intellektualismen | bestämd form |
| intellektualismens | bestämd form genitiv |
SAOB
publicerad: 1933
INTELLEKTUALISM in1täläk1tɯalis4m l. -tel-, r. (l. m.); best. -en.
Etymologi
i sht filos. (överdrivet) betonande av förståndet l. (ensidig) inriktning på förståndsvärksamheten, dels framför känsla o. vilja, dels framför åskådning o. fantasi; i speciellt psykologisk mening äv.: ståndpunkt som vill härleda alla psykiska förlopp ur föreställningslivet. Boström 1: 101 (c. 1830). En rationalt ensidig Intellectualism. Atterbom PhilH 439 (1835). Afhandlingar, .. utmärkta för en korrekt och sträng vetenskaplig hållning, som .. utesluter hugskottet och löspratet, intellektualismens straffbara oarter. PedT 1899, s. 89. SvUppslB (1932).